Det kanske ändå är bättre att vara ensam än att ha en kärlek jag aldrig hinner träffa? Jag får dåligt samvete när jag inte hinner med honom eller oss. Jag har oftast massor att göra med hus, barn och mig själv. Han har sin lägenhet som han inte vill göra ngt med, sina barn som han inte vill/får göra ngt med och jobbar jämnt. Han ger mig dåligt samvete när jag har bokat upp vad jag vill göra med min semester. Han har en veckas semester och den har snart gått. Första dagen jobbade han, andra dagen sov han bort. Sen träffades vi faktiskt en stund igår men det var inte så lyckat. Han är inte den mannen som kan eller vill planera. Oj vad vi har pratat om det. Visst spontana aktiviteter är alltid kul men om man som jag har massor med projekt, möjligheter och massor jag vill göra krävs det planering. Och ja jag planerar in honom i detta med vilket han inte uppskattar. – jaha nu kan du bocka av att du träffat mig säger han då. Suck jag vet inte. Jag har barn på heltid som vill vara med mig. Han har barn på halvtid och de vill inte vara med honom. Jag tycker om honom massor, vi har det bra vid de tillfällen vi ses. Men däremellan vet jag inte alls. Nu har jag inte hört av mig idag, vet inte ens om jag ska göra det eller vänta ut honom. Han sitter hos sig och väntar ut att det är jag som ska ringa…

Annonser